Zapatisterna

Historia
Samma dag som Mexiko gick med i frihandelsavtalet NAFTA, nyårsdagen 1994 gjorde en grupp som kallar sig EZLN (Zapatistarmén för nationell befrielse) uppror mot den mexikanska regeringen. De ockuperade sju städer i delstaten Chiapas och ställde följande 11 krav: arbete, jord, tak, mat, hälsa, utbildning, oberoende, frihet, demokrati, rättvisa och fred. De, zapatisterna, förklarade sig vara resultatet av 500 års kamp och förtryck. Namnet zapatisterna har de tagit från Emiliano Zapata, som i den mexikanska revolutionen 1910-1917 kämpade för de mexikanska bönderna.

Chiapas är en av Mexikos rikaste delstater om man ser till naturtillgångar, samtidigt som dess befolkning är en av de fattigaste i landet. En tredjedel av befolkningen är ursprungsfolk och de flesta av dessa är bönder. De odlar majs och bönor för eget bruk och en del odlar kaffe för att få in pengar.

När upproret startade 1994 skickade regeringen militär till Chiapas och under tolv dagar pågick ett krig mellan regeringsarmén och zapatisterna. Regeringens agerande möttes av stora protester både nationellt och internationellt. Regeringen och zapatisterna inledde förhandlingar och ett avtal undertecknades, men löftena i detta har aldrig realiserats. Samtidigt som man inledde förhandlingarna fortsatte regeringen skicka militära styrkor till Chiapas och det så kallade lågintensiva kriget påbörjades. Ett lågintensivt krig innebär att den finns militära närvaro ständigt är hög i delstaten och att militären snarare än att föra ett regelrätt krig på bred front istället fokuserar på att sprida rädsla, splittra samhällen och förstöra byar.

Efter det väpnade upproret 1994 har EZLN lagt ner sina vapen men fortsätter att kämpa för sina 11 krav. En viktig sak att komma ihåg är att zapatisterna inte vill ta makten i Mexiko, de vill snarare ge makten åt alla, därav slagordet: Allt åt alla – inget åt oss!

Organisation
Efter att den väpnade konflikten var över började zapatisterna organisera sig för att främja sin egen livssituation. De har autonoma kommuner som existerar parallellt med de officiella kommunerna. De organiserar bland annat sjukvård, skola och rättsväsende.

De zapatistiska områdena är uppdelade i fem regioner som har varsitt centrum. Dessa regionscentran kallas Caracoler. I Caracolerna sitter en regering som kallas la Junta de Buen Gobierno- den Goda Regeringen. Regeringen består av representanter från de kommuner som tillhör regionen och de som sitter på posterna byts ut varje månad. De som sitter i regeringen är inte yrkespolitiker utan bönder.

Skola i den autonoma kommunen Oventik

Caracolerna har som ansvar att fördela resurser jämnt mellan kommunerna och alla pengar som skänks till zapatisterna ges till den Goda Regeringen som i sin tur fördelar pengarna där de behövs.

Alla är välkomna att vända sig till de zapatistiska kommunerna, inte bara zapatister och många gör det eftersom kommunerna anses vara mindre byråkratiska än de officiella kommunerna.

Chiapas i dag
Kampen för ett drägligt liv fortsätter i Chiapas. Zapatisterna fortsatte skicka deklarationer fram till 2005, där de i den sista bland annat meddelade att upproret och kampen inte bara omfattar arbetarna på landet utan även andra utsatta grupper, såsom kvinnor, homosexuella och invandrare. Efter 2005 påbörjade zapatisterna La Otra Campaña (den andra kampanjen) , ett politiskt initiativ, och svar på den officiella valkampanjen i Mexiko, som syftar till att förändra de principer som styr samhället. Anti-kapitalism ska ersätta kapitalism, istället för en hierarkisk samhällsordning vill de se en platt sådan, istället för förtryck kräver de jämlikhet. La Otra Campaña består av såväl zapatisterna som andra sociala rörelser. Dock möter kampanjen mostånd. Senast i september 2009 attackerades en person från människorättsorganisationen Frayba (Fray Bartolomé de las Casas) vilket med stor sannolikhet beror på organisationens stöd till La Otra Campaña.

Viktiga datum i Zapatisternas historia; Rörelsen bildas 1984, upproret 1994, angreppet i La Realidad 2014

Behovet av fredsobservatörer i Chiapas är fortsatt stort. Det lågintensiva kriget fortsätter och militären såväl som paramilitära grupper är ständigt närvarande. De paramilitära gruppernas existens är beroende av fattigdom, i en situation där bönder har att välja mellan extrem fattigdom och medverkan i dessa grupper blir valet svårt men i slutändan ofta de senare. Med andra ord kan dessa grupper fortsätta rekrytera människor eftersom de hålls kvar i fattigdom genom till exempel pressade priser på råvaror.

Engagera dig!
Kristna fredsrörelsen (www.kfr.se)
Färnebo folkhögskola (www.farnebo.se)

Eller gå med i Solidaritetsföreningen K’inal, maila oss på; kinal.sverige@gmail.com

Vill du veta mer om Chiapas och zapatisterna?
Uppdateringar och uttalanden av zapatisterna - http://enlacezapatista.ezln.org.mx/
Zapatisterna på twitter - http://twitter.com/#!/notienlacezap
Zapatisternas tidning på nätet - http://revistarebeldia.org/
Radio Insurgente - http://www.radioinsurgente.org/

Boktips!
Chiapas - Kampen för en värld med plats för många världar – Caroline Andersson, Kari Berg och Emma Gabrielsson
Från sydöstra Mexikos underjordiska berg – Subcomandante Marcos
Comments