Mänskliga rättigheter i Mexiko 2009

skickad 26 jan. 2010 06:56 av Kinal Solidaritetsföreningen   [ uppdaterad 26 jan. 2010 07:07 ]
Under det gångna året fortsatte hoten mot människorättsförsvarare i södra Mexiko. År 2010 firar Mexiko hundra år sedan revolutionen och två hundra år sedan självständigheten, något som sannolikt kommer tydliggöra landets många sociala konflikter.
 

I sin allmänna rapport för 2009 skriver Amnesty International om Mexiko: "Människorättsförsvarare fortsatte att utsättas för hot, attacker, politiskt motiverad åtal och fängelse för att ha organiserat protester eller arbetat för de mänskliga rättigheterna." I delstaten Chiapas observerades en ökad tendens från statens sida att kriminalisera människorättsförsvarare, lokala representanter för den katolska kyrkan och proteströrelser, enligt människorättsorganisationen Sipaz. I september tillfångatogs och misshandlades Ricardo Lagunes, jurist och medarbetare på människorättscentret Frayba i Chiapas, av beväpnade män.

Under hösten släpptes flera män som tidigare dömts för sitt deltagande i massakern i Acteal i Chiapas den 22 december 1997, där 45 barn, kvinnor och män mördades. Frisläppandet baserades inte på männens oskuld utan på misstag och irregulariteter i brottsundersökningen. I USA offentliggjordes samtidigt dokument som bevisar att det mexikanska försvarsdepartementet under tiden för massakern hade en strategi för att "stärka de paramilitära grupperna och provocera fram konflikter mellan dessa och EZLN", enligt en artikel av forskaren Kate Doyle. Sedan nittiotalet har det inte inträffat några väpnade konfrontationer mellan regeringen och EZLN, men fortfarande finns inget fredsavtal mellan parterna.

I februari granskades Mexiko av FNs råd för mänskliga rättigheter (Universal Periodic Review), där landet kritiserades för brister i rättsväsendet och brist på insyn i de militära domstolarna. Interamerikanska domstolen i Costa Rica dömde under året den mexikanska staten för påtvingade försvinnanden begångna i Atoyac, Guerrero, och de omfattande kvinnomorden i Ciudad Juaréz, Chihuahua. I domen från Guerrero uppmanade domstolen den mexikanska staten att reformera det militära rättssystemet så att människorättsbrott där militär är inblandad ändå döms av civila domstolar.

Av Aron Lindblom och Åsa Henriksson, Kristna Fredsrörelsen

Läs även om situationen för mänskliga rättigheter i Guatemala under 2009: http://www.krf.se/manskliga-rattigheter-i-guatemala-och-mexiko-2009
Comments